Global medeltemperatur passerade under 2024 för första gången 1,5 grader över förindustriell nivå, enligt mätningar från Copernicus klimattjänst. Sverige värms snabbare än det globala genomsnittet, och det märks redan. Under värmeböljorna sommaren 2018 dog uppskattningsvis 700 personer fler än normalt i Sverige under en tioveckorsperiod. Nu pekar prognoserna på att den typen av händelser kan bli vanligare. Sverige är på väg mot rekordvärme och mer extremväder, och forskarnas besked är att det handlar om år snarare än decennier.
Sommaren 2018 gav en föraning om vad som kommer
Siffrorna från Folkhälsomyndigheten är konkreta. Mellan vecka 25 och 35 under sommaren 2018 registrerades en överdödlighet på runt 700 personer i Sverige. De som drabbades hårdast var äldre, kroniskt sjuka och personer utan tillgång till sval inomhusmiljö. Sjukhusen rapporterade ökat tryck, och kommunernas hemtjänst fick svårt att hinna med tillsynsbesök.
Värmen stannade kvar ovanligt länge den sommaren. Det berodde på ett så kallat fastlåst väderläge, ett högtryck som parkerade sig över Skandinavien i veckor utan att flytta sig. Den sortens mönster förväntas bli vanligare när klimatet förändras. Jetströmmarna, de starka vindband som styr vädersystem på hög höjd, försvagas delvis av att temperaturskillnaden mellan Arktis och tropikerna minskar. Resultatet blir att väder ”fastnar” längre på samma plats. Torka blir torrare. Regnperioder blir blötare.
Höga temperaturer ger också indirekta effekter. Marknära ozon ökar, pollenhalterna stiger, och smittämnen i dricksvatten och badvatten växer snabbare enligt Folkhälsomyndighetens sammanställningar. Det är inte bara hettan i sig som är problemet, det är den kaskad av biologiska och kemiska reaktioner som följer.
Havet har lagrat värmen vi inte ser
En siffra som sällan når vanliga nyhetsflöden: haven har absorberat ungefär 90 procent av den extra värme som mänskliga utsläpp orsakat. Det låter som en tjänst, havet tar hand om överskottsvärmen åt oss. Men energin försvinner inte. Den lagras i vattenmassorna och påverkar havsströmmar, ekosystem och i förlängningen vädermönster långt inåt land.
SMHI:s oceanograf Ola Kalén har beskrivit mekanismen som en gigantisk värmebuffert som sakta läcker tillbaka energi till atmosfären. Korallrev blekas, fiskbestånd förflyttar sig norrut, och de vattentemperaturer som styr lågtryckens intensitet över Nordatlanten ökar. För Sverige innebär det att vinterstormar kan föra med sig mer fukt och att sommarhettan förstärks av varmare havsytor i Östersjön och Nordsjön.
Effekten är särskilt märkbar i Nordeuropa. Mellan 2015 och 2024 var Europas medeltemperatur 2,92 grader högre än förindustriella nivåer, enligt SMHI. Det är nästan dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Varje enskilt år under den perioden hamnade bland de tio varmaste som någonsin uppmätts.
Forskare räknar med flera svenska rekord inom fem år
Michael Tjernström, professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, har i intervjuer bedömt att Sverige kommer att slå flera värmerekord under de kommande fem åren. Det handlar inte om marginella ökningar. Uppvärmningen i Skandinavien går snabbare än det globala medelvärdet, delvis på grund av förändringar i havsisens utbredning och snötäckets minskning. Mörka ytor, öppet hav, bar mark, absorberar mer solstrålning än is och snö, vilket skapar en förstärkningsloop.
Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har gått ut med en prognos om att den globala medeltemperaturen kan nå 1,9 grader över förindustriell nivå under de närmaste åren. Det är nära den tvågradersgräns som Parisavtalet satte som absolut tak. Översatt till svenska förhållanden innebär det varmare somrar, mildare vintrar med mindre snö, och fler episoder av den sortens extremväder som 2018 var ett smakprov på.
Prognosen gäller inte ett enskilt år utan en period. Enskilda år kan bli svalare, men trenden pekar uppåt. Den som arbetar med infrastrukturplanering, energisystem eller fastighetsskydd kan alltså inte behandla 2018 som en anomali, det var snarare en glimt av det normala om tio till tjugo år.
Kopplingen mellan fossila bränslen och vädret vi får
Nästan 90 procent av all koldioxid som når atmosfären kommer från förbränning av olja, gas och kol. Det är ingen diffus mekanism. Koldioxid släpper igenom solljus men fångar upp värmestrålning från jordytan, ungefär som ett lock på en kastrull. Ju mer koldioxid, desto tjockare lock, desto mer värme stannar kvar.
Sambandet mellan utsläpp och extremväder är inte längre en teoretisk modell. Attributionsforskning, en gren inom klimatvetenskapen som räknar ut hur mycket en specifik händelse påverkats av klimatförändringen, har de senaste åren visat att värmeböljor som den svenska sommaren 2018 blivit betydligt mer sannolika på grund av människans utsläpp. Tekniska lösningar för att minska utsläppen finns redan, från förnybar energi till koldioxidinfångning, och vi har skrivit mer om dessa i vår genomgång av teknikens roll i att lösa klimatkrisen.
Konsekvenser för infrastruktur och energisystem
Extremvärme sliter på infrastruktur som inte byggdes för den. Räls expanderar och buktar sig. Asfalt mjuknar. Transformatorer i elnätet överhettas och stänger av sig själva som skydd, vilket kan orsaka lokala strömavbrott just när behovet av kylning är som störst. Under sommaren 2018 drabbades flera svenska kommuner av bevattningsförbud, och brandrisken nådde nivåer som normalt associeras med Medelhavsländerna.
Skyfall är den andra sidan av myntet. Varmare luft bär mer fukt, och när den fuktiga luften till slut släpper ifrån sig nederbörden kommer den i intensivare skurar. Dagvattensystem i svenska städer dimensionerades för ett annat klimat. Källaröversvämningar, vägavstängningar och förorenat dricksvatten är direkta följder som redan drabbar kommuner regelbundet. Att anpassa befintlig infrastruktur kräver både investeringar och tekniska lösningar, allt från smarta sensornätverk som övervakar markfukt i realtid till nya material som tål större temperaturvariationer (mer om teknologiska anpassningar för klimatförändringar finns i vår tidigare artikel).
Vad som faktiskt går att göra
På samhällsnivå handlar det om att planera för ett klimat som redan är här snarare än det som var. Kommuner behöver grönare stadsplanering med träd och vattenytor som kyler, dimensionera dagvattensystem för kraftigare skyfall och se till att äldreboenden har fungerande kylsystem. På energisidan innebär varmare somrar ökat elbehov för kyla, samtidigt som vattenkraften kan påverkas av ändrade nederbördsmönster.
För den enskilda fastighetsägaren finns mer konkreta steg. Utvändig markis sänker inomhustemperaturen betydligt mer effektivt än invändig. Ventilationssystem med värmeväxlare som också klarar kylning blir allt vanligare i nybyggnation. Vit eller ljus takbeläggning reflekterar solljus och kan sänka temperaturen på en vindsvåning med flera grader.
Ingenting av det här löser grundproblemet, att fossila bränslen fortsätter värma planeten. Men det minskar skadan här och nu. Skillnaden mellan ett samhälle som förberett sig och ett som inte gjort det mäts i dödsfall, ekonomiska förluster och driftstopp. Siffran 700 från sommaren 2018 borde räcka som argument för att ta den skillnaden på allvar.