En systemutvecklare designar och bygger datorsystem, eller delar av system, utifrån hur en verksamhet faktiskt fungerar. Arbetet består av två delar. Den första är systemering, där verksamhetens behov översätts till funktioner som går att bygga. Den andra är programmering, där funktionerna blir fungerande kod. Det är den första delen som skiljer yrket från ren kodning.
I Sverige går de flesta in i yrket via yrkeshögskolan. Det finns också högskoleprogram och korta kurser för den som redan kan grunderna.
Två uppgifter bär hela yrket
Tänk dig en redovisningsbyrå som vill att kunderna ska kunna fota och ladda upp sina kvitton i en app. En programmerare kan direkt börja bygga en uppladdningsknapp. En systemutvecklare börjar med frågor. Vem laddar upp? Vad händer med kvittot sedan? Vilka regler gäller för hur länge underlag måste sparas? Och hur ska det kopplas till byråns bokföringsprogram?
Systemering betyder att förstå innan man bygger
Systemering är översättningsarbetet. Systemutvecklaren pratar med de som ska använda systemet, kartlägger hur arbetet går till idag och bestämmer vilka funktioner som behövs. Resultatet är en plan som går att bygga, ofta med skisser över hur data flödar mellan olika delar. Ett misstag här är dyrt, eftersom det byggs in i allt som kommer efter. Upptäcker man efter ett halvår att kvittona borde ha sorterats per kund och inte per månad kan stora delar behöva göras om.
Programmering gör planen verklig
När planen finns skrivs koden. Det kan handla om databaser som lagrar informationen, logik som räknar och sorterar, och kopplingar till andra system. I mindre projekt gör samma person båda delarna. I större organisationer delas arbetet ofta upp, men systemutvecklaren behöver förstå båda sidor för att kunna göra rimliga avvägningar.
Där systemutvecklaren skiljer sig från webbutvecklaren
Titlarna blandas ihop hela tiden, och gränserna är flytande. Den viktigaste skillnaden ligger i utgångspunkten. En systemutvecklare utgår från verksamheten och frågar vad den behöver. En webbutvecklare utgår oftare från tekniken och mediet, alltså webben.
| Roll | Utgår från | Typiskt arbete | Exempel på resultat |
|---|---|---|---|
| Systemutvecklare | Verksamhetens behov | Analys, design, programmering, kopplingar mellan system | Affärssystem, lagerhantering, interna verktyg |
| Webbutvecklare | Webbens teknik | Bygger webbplatser och webbappar | E-handel, kundportaler |
| Webbdesigner | Utseende och känsla | Layout, grafik, visuell profil | Designen av en webbplats |
| IT-designer | Människan som använder tekniken | Användarbehov, gränssnitt, prototyper | Hur en app ska kännas att använda |
Även inom webbvärlden är rollerna svåra att hålla isär. Byrån Cleancommit har gjort en genomgång av hur webbutvecklare, webbprogrammerare och webbdesigner skiljer sig åt, och den visar att samma titel kan betyda olika saker hos olika arbetsgivare. Läs därför alltid vad som faktiskt står i arbetsbeskrivningen, oavsett om du söker jobb eller ska anlita någon.
Myten om att det bara handlar om kod
Den vanligaste bilden av en systemutvecklare är någon som sitter med hörlurar och skriver kod hela dagen. Den bilden stämmer bara till hälften. En stor del av tiden går åt till möten, frågor, skisser och att förstå hur andra människor jobbar. Det är också därför yrket ofta hamnar inom det systemvetenskapliga området på högskolan, där verksamhetsanalys väger lika tungt som programmering. AI-verktyg som skriver kod har dessutom flyttat tyngdpunkten ytterligare. När koden går snabbare att få fram blir det svåra att veta vad som ska byggas, och det är precis systemeringsdelen.
Så blir man systemutvecklare i Sverige
Systemutvecklare är ingen skyddad titel och kräver ingen legitimation. Det finns alltså ingen formell examen du måste ha. Arbetsgivare tittar i praktiken på vad du kan visa upp, och utbildningen är vägen dit. Utbudet domineras tydligt av yrkeshögskolan, följt av kortare kurser.
Yrkeshögskolan är vanligast
De flesta YH-utbildningar inom området är 2 år långa. Namnen avslöjar hur specialiserat utbudet blivit: Javautvecklare, Cloud Developer och Pythonutvecklare med inriktning AI är några exempel. YH-utbildningar innehåller nästan alltid praktik på ett företag, så kallad LIA (lärande i arbete), och det är ofta där första jobbet kommer ifrån.
Korta kurser passar den som redan jobbar med IT
Det finns också YH-kurser på ungefär 8–12 veckor. De ersätter inte en hel utbildning för någon som börjar från noll. Däremot passar de bra för den som redan jobbar med IT och vill lägga till exempelvis molnkunskaper eller ett nytt programmeringsspråk.
Högskolan ger bredare teori
Den som vill ha djupare teoretisk grund kan läsa ett systemvetenskapligt program eller en högskoleingenjörsutbildning. Ett exempel är den treåriga högskoleingenjörsutbildningen i datateknik med inriktning Internet of Things vid Högskolan Kristianstad. En högskoleexamen öppnar ofta fler dörrar på lång sikt, till exempel mot arkitekt- och ledarroller, men den är inget krav för att börja jobba. Vill du veta vad yrket betalar och hur arbetsmarknaden ser ut där du bor har Arbetsförmedlingen yrkesprognoser och SCB lönestatistik per yrke.
Java, C# och Python syns överallt
Bläddrar man igenom utbildningsutbudet återkommer samma tre språk. Java och C# med Microsofts plattform .NET används mycket i större företags affärssystem. Python har vuxit snabbt tack vare AI och dataanalys. Språken kombineras nästan alltid med molnplattformar som Azure och AWS, där företag hyr serverkraft istället för att ha egna servrar i källaren.
Specialiseringen syns tydligt i vilka inriktningar som erbjuds:
- AI, där systemutvecklaren bygger in maskininlärning i verktyg som används i verksamheten.
- Moln, alltså att bygga och drifta system som körs hos Azure, AWS eller liknande.
- DevOps, ett arbetssätt där utveckling och drift smälts ihop så att ny kod kan testas och släppas automatiskt.
- Testautomatisering, där program testar andra program så att fel hittas innan kunderna gör det.
- IoT, uppkopplade saker som sensorer, mätare och maskiner som skickar data till ett system.
Grunden är densamma i alla inriktningar. Den som förstår systemering och kan ett av de stora språken väl har lätt att byta spår senare.
Frågan som avslöjar en bra systemutvecklare
Ska du som företagare anlita en systemutvecklare, lyssna på vad personen frågar under första mötet. Börjar hen prata ramverk och programmeringsspråk innan hen förstått hur ditt företag fungerar har du troligen hittat en duktig programmerare, men inte någon som gör systemeringen åt dig. Den du vill ha frågar hur en vanlig arbetsdag ser ut och var det skaver idag.
Funderar du själv på yrket gäller samma sak åt andra hållet. Välj en YH-utbildning om du vill snabbt in på arbetsmarknaden och har ett språk eller en inriktning som lockar. Välj högskolan om du vill ha bredd och siktar på att designa större system eller leda andra. Och oavsett väg, öva på att ställa frågor om hur andra arbetar, för det är den förmågan som AI-verktygen inte tar ifrån dig.